tollarbloggen

Fem goda råd till en till valpköpare från Svenska KennelKlubben

1. Innan du köper hund, försäkra dig om att du har både tid och möjlighet att ta hem en liten valp. Hundar är flockdjur och ska inte lämnas ensam mer än högst 4 timmar per dag.
En valp kan man inte lämna ensam förrän valpen är trygg i sin hemmiljö och man har tränat valpen successivt att var ensam hemma. Valpens uppfostran är viktig för att man ska få ett trevligt hundägande, en hundkurs eller gärna fler är att rekommendera.

2. Valet av ras är högst personligt och det är viktigt att välja rätt. Det viktiga är att Du inte enbart tittar på hundens utseende när Du väljer ras utan även försöker ta reda på något om rasens egenskaper. Ställ dig själv frågan om Du har något särskilt ändamål med ditt hundköp. Ska hunden vara jaktkamrat? Är Du jätteintresserad av att tävla i lydnad eller någon annan gren inom hundsporten. Hunden kan också vara tänkt som ytterligare en familjemedlem som ska följa med på promenader i skog och mark, men som inte får vara för krävande i övrigt?

För att underlätta valet av ras besök rasklubbarnas hemsidor SKK-länkar titta i böcker eller gå på hundutställning kan underlätta valet av ras. Svenska Kennelklubben erbjuder en mängd böcker till förmånliga medlemspriser.

 3. Svenska Kennelklubbens informationsavdelning ger dig kostnadsfria tips och råd angående vad du ska tänka på som nybliven hundägare. Svenska Kennelklubben kan också sända dig listor på uppfödare av en viss ras som du söker. En trygghet är att hänvisning endast sker till uppfödare utan anmärkning. Vi lämnar också adresser till rasklubbarnas valphänvisare och sekreterare, som kan ge mer information om rasen. Du är välkommen att ringa 08-795 30 30.

4. En bra kontakt med uppfödaren av den valp som du bestämmer dig för kan ha stor betydelse i framtiden om du som hundägare behöver hjälp och råd.

5. En uppfödare i Svenska Kennelklubben levererar valpen tidigast vid åtta veckors ålder med:

   * ett registreringsbevis, som är hundens identitetshandling

   * ett veterinärbesiktningsintyg som inte är äldre än en vecka och som bland annat  
        anger valpens avmaskningsperioder

   * ett köpeavtal, underskrivet av båda parter. Där uppfödaren upplyser dig om valpen är
       vaccinerad och/eller försäkrad

   * Valpen ska också levereras ID-märkt, blankett för att anmäla ditt ägarskap till SKK´s  Ägarregister medföljer och är redan betald av din uppfödare.

Uppfödarna får tillsammans med registreringsbevisen en folder och en video som heter - Välkommen valp att dela ut till sina valpköpare. Allt detta syftar till att öka köptryggheten och vetskapen om vad det är du köper.  Du bör även få med information om hundens skötsel, matvanor, avmaskning och när valpen ska vaccineras.

Fästingar är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och ibland även från groddjur. De små äckliga krypen anfaller mina hundar & mig när vi är på mysiga skogspromenader.

Det finns två stora fästingfamiljerna, hårda fästingar(Ixodidae) och mjuka fästingar(Argasidae). De hårda fästingarnas har ett skal av kitin och det är de som det svenska ordet fästing vanligen associeras med. De mjuka fästingarna suger blod under minuter eller timmar, till skillnad från de hårda som borrar sig fast och suger blod under flera dagars tid. Men de håller tack och lov mest till utomlands.

Fästingfamiljen Ixodes ricinius finns i Sverige. Det är De som attackerar mina hundar men de kan även anfalla mig.
Från att ha varit endast 2-3 mm lång sväller den ut till en längd av cirka 10 mm, på 9 dagar. Kroppen är då så elastisk att den studsar som en gigantisk blodgummiboll. Till färgen är den vit, blåaktig eller brun, bortsett från den mörkbruna, glänsande kitinplåten på ryggens främre del. Vid kitinplåtens främre kant sticker den starkt utvecklade snabeln fram och ser ut som ett huvud. Den bakre delen av kroppen är i högsta grad tänjbar, trots att den är täckt av en läderartad hud. En fästing som i fastande tillstånd har en kroppslängd av drygt 2 mm kan efter att ha sugit sig full av blod svälla ut till storleken av en liten böna.

En vanlig fästinghona blir mellan 2-6 år, vanligtvis 3 år. Livslängden beror på hur lång tid den får vänta på sina tre blodmål. En vuxen hona äter tre gånger i livet, en hane äter bara två gånger, och tiden fästingen får vänta mellan målen beror på flera faktorer, t ex hur vanliga värddjuren är och hur länge fästingen kan vara aktiv i sitt letande. Då är det inte så konstigt att den är så himla hungrig när den väl hittar rätt.

De unga fästingdjuren håller till på gräs och buskar, gärna längst ut i toppen av ett långt grässtrå. Därifrån hakar de sig fast vid varmblodiga djur, även människor, som går förbi. När de lyckats hamna på ett lämpligt offer, söker de sig till ett skyddat skrymsle på kroppen, med tunn hud. Fästingars snabel har kraftiga hakar som de kan borra sig in i huden och sedan hålla sig kvar medan de suger blod. Ett svagt bedövande gift sprutas också in. I de flesta fall känner värddjuret inte någon smärta. Den stannar i denna ställning en tid medan den suger sig full med blod. Vanligen upptäcker man den först när den svällt upp till en iögonfallande storlek. Det är då man känner det som en enorm vårta som helt plötsligt har dykt upp. Efter flera dagar är fästingen fylld av blod motsvarande många gånger sin ursprungliga kroppsvikt. Den släpper då taget och lämnar sin värd. Om man inte innan har lyckats med att hitta den och döda den.

Vi hundägare använder olika typer utav fästingpreparat för att skydda våra hundar mot fästingar. Eftersom ett enda bett utav en fästing kan sprida livshotande sjukdomar. Svenska fästingar kan överföra flera olika infektioner till våra fyrbenta vänner (och till oss människor).  De vanligaste infektionerna är bakteriesjukdomarna borrelios och anaplasmos (kallades innan för ehrlichios).

Borrelios kan ge nervskador, hjärnhinne- och muskelinflammationer samt en massa andra diffusa symtom ex. avmagring, hälta eller feber.

Anaplasmos är en lömsk sjukdom. Först verkar hunden bli sjuk i en vanlig influensa med lite feber. Den får antibiotika och allt verkar bra. Men efter en tid blir den kanske halt, får inflammation i lederna, värk och stelhet, vinglighet och mag-tarmstörningar.

TBE(Tick-Borne Encephalitis)-fästingburen hjärnhinneinflammation. Till skillnad från borrelios och annaplasnos orsakas TBE av ett virus. Hundar med TBE visar ofta symtom som skakningar, vinglighet och feber. TBE har som tur är bara diagnostiserats hos ett fåtal hundar i Sverige.

Många hundar är sjuka efter fästingangrepp utan att ägaren har en aning om det. Men om du misstänker att din hund har en fästingburen infektion så ta kontakt med veterinären som undersöker din hund noga och tar flera olika typer av prover. Både borrelios och anaplasmos går att behandla med antibiotika. Prognosen är god om rätt behandling sätts in tidigt. Vid TBE är understödjande behandling det enda som står till buds, eftersom antibiotika inte är verksamt mot virus.

Det är Viktigt att tänka på att hundar inte får en ring runt fästingangreppet som människor. Det gör att det är svårt att upptäcka ett fästingbett. Hunden kan redan ha fått kroniska skador när den kommer till veterinären. För att undvika fästingar bör du promenera på asfalt eller hålla hunden inomhus. Det är ju inte vad man vill när man skaffar hund. Så det bästa sättet är att hitta det skydd som passar bäst och gå igenom hela hundens päls efter promenaderna, om man gör det till rutin så blir det bara en mysig "kel -stund" för dig och din fyrbente vän. Det kan ju bara ta lite tid om man nu har mer än en hund, men den tiden är värd att unna sina hundar..........