Viltspår
Att gå viltspår med sin hund är en jätte bra stimulerande uppgift för både hund & förare. Det är en skön & spännande känsla att följa sin hund blint genom skog, kärr, snåriga buskar. 
Man har ingen aning om var spåret kan leda, men hunden hittar alltid rätt. Det är även en uppgift som stärker både förarens och hunden självkänsla. 
Alla hundar har ett individuellt sätt att spåra på och det är otroligt roligt att vara förare till en duktig spårhund.
Vi har varit 12 stycken, som jag tidigare nämnt i föregående inlägg, som har träffats sedan januari månad i skogen. 
Hundförarna har fått väldigt duktiga spårhundar och förarna har blivit bra spårförare, de har fått kunskapen att kunna "läsa" sina hundar på ett bra sätt.
Men Vad är då ett Viltspårprov? Jo, man bedömer om hunden kan spåra upp ett skadat eller dött klövvilt. Man kan använda hunden både i praktiskt bruk samt genom att göra det till en tävlingsgren och bara starta på prov. Provet är öppet för hundar av alla raser, såväl registrerade som oregistrerade. Så även blandrashundar får delta i provet.
Det finns två klasser - anlagsklass & öppenklass. I anlagsklass får hunden bedömningen - godkänt eller inte godkänt. När hunden har blivit godkänd så får den starta i öppenklass. I den klassen finns en prissättning- 1:a, 2:a, 3:a eller icke godkänt. Viltspårprovets målsättning är att bedöma den hunden som deltar, dess lämplighet vid eftersök av skadat eller dött klövvilt samt att öka & stimulera intresset för fortsatt utbildning av eftersökshundar för praktiskt bruk.
Viltspårprov ska genomföras i terräng med normal vilttäthet med övervägande del som är skog. Vid spårläggningen ska det finnas omväxling i terrängen, dvs spåret läggs över kullar, hyggen, kärr, diken och stigar. Spåret ska i båda klasserna vara ca.600 meter långt och lagt att det bildar fyra räta vinklar, om det funkar med tanke på att skogen är ju inte en fyrkant. 
Man använder ca.3 dl blod till bägge klasserna som antingen droppas ut med hjälp av spårläggarkäpp i vars nedre ände finns en skumgummibit som fylls med blod eller så har man en stänkflaska. Samtidigt som man droppar blod så släpar man en skank av klövvilt.'
Självklart har öppenklass fler svårighetsgrader än anlagsklass. I anlagsklass ska spåret blodas 2-5 timmar före hundens start. I öppen klass ska spåret vara 12-24 timmar gammalt. I anlagsklass finns det ett lättare bloduppehåll på ca. 15 meter. I öppenklass har man även bloduppehåll i vinklar, skott samt något som heter återvändsgränd, det är när man gör helt om på en raksträcka och går tillbaka utan att bloda och fortsätter sedan åt antingen höger eller vänster och börjar då bloda igen.
Hunden ska under spårningsarbetet föras i en spårlina med spårhalsband eller sele. Spårlinan får inte överstiga 10 meter, 7 meter brukar vara lagom längd. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linan ska vara minst 5 meter. Men vid svårframkomlig terräng får man släppa linan tillfälligt eller fattas med kortare avstånd. Tänk på att aldrig någonting(träd/buskar etc) ska vara emellan förare & hund.
I bägge klasserna har hunden 45 min. på sig att spåra upp klöven.
När vi har haft våra träffar så har Vi även tränat den grundläggande lydnaden och många har fått en bra lydnad på sina hundar så de snart kan ställa upp i lydnadsklass 1, vad det innebär kommer jag att förklara i ett senare inlägg.
Apportering är ett svårt kapitel, även där har de lyckats så bra att vi kommer att anordna ett test liknande SSRK:s workingtest på torsdag den 21 maj i "thornqvistskogen"
Hjärtligt välkomna är alla inbjudna och deras familjer
