tollarbloggen

Att gå viltspår med sin hund är en jätte bra stimulerande uppgift för både hund & förare. Det är en skön & spännande känsla att följa sin hund blint genom skog, kärr, snåriga buskar.

Man har ingen aning om var spåret kan leda, men hunden hittar alltid rätt. Det är även en uppgift som stärker både förarens och hunden självkänsla.

Alla hundar har ett individuellt sätt att spåra på och det är otroligt roligt att vara förare till en duktig spårhund.

Vi har varit 12 stycken, som jag tidigare nämnt i föregående inlägg, som har träffats sedan januari månad i skogen.

Hundförarna har fått väldigt duktiga spårhundar och förarna har blivit bra spårförare, de har fått kunskapen att kunna "läsa" sina hundar på ett bra sätt.

Men Vad är då ett Viltspårprov? Jo, man bedömer om hunden kan spåra upp ett skadat eller dött klövvilt. Man kan använda hunden både i praktiskt bruk samt genom att göra det till en tävlingsgren och bara starta på prov. Provet är öppet för hundar av alla raser, såväl registrerade som oregistrerade. Så även blandrashundar får delta i provet.

Det finns två klasser - anlagsklass & öppenklass. I anlagsklass får hunden bedömningen - godkänt eller inte godkänt. När hunden har blivit godkänd så får den starta i öppenklass. I den klassen finns en prissättning- 1:a, 2:a, 3:a eller icke godkänt. Viltspårprovets målsättning är att bedöma den hunden som deltar, dess lämplighet vid eftersök av skadat eller dött klövvilt samt att öka & stimulera intresset för fortsatt utbildning av eftersökshundar för praktiskt bruk.

Viltspårprov ska genomföras i terräng med normal vilttäthet med övervägande del som är skog. Vid spårläggningen ska det finnas omväxling i terrängen, dvs spåret läggs över kullar, hyggen, kärr, diken och stigar. Spåret ska i båda klasserna vara ca.600 meter långt och lagt att det bildar fyra räta vinklar, om det funkar med tanke på att skogen är ju inte en fyrkant.

Man använder ca.3 dl blod till bägge klasserna som antingen droppas ut med hjälp av spårläggarkäpp i vars nedre ände finns en skumgummibit som fylls med blod eller så har man en stänkflaska. Samtidigt som man droppar blod så släpar man en skank av klövvilt.'

Självklart har öppenklass fler svårighetsgrader än anlagsklass. I anlagsklass ska spåret blodas 2-5 timmar före hundens start. I öppen klass ska spåret vara 12-24 timmar gammalt. I anlagsklass finns det ett lättare bloduppehåll på ca. 15 meter. I öppenklass har man även bloduppehåll i vinklar, skott samt något som heter återvändsgränd, det är när man gör helt om på en raksträcka och går tillbaka utan att bloda och fortsätter sedan åt antingen höger eller vänster och börjar då bloda igen.

Hunden ska under spårningsarbetet föras i en spårlina med spårhalsband eller sele. Spårlinan får inte överstiga 10 meter, 7 meter brukar vara lagom längd. Avståndet mellan hunden och förarens fattning på linan ska vara minst 5 meter. Men vid svårframkomlig terräng får man släppa linan tillfälligt eller fattas med kortare avstånd. Tänk på att aldrig någonting(träd/buskar etc) ska vara emellan förare & hund.

I bägge klasserna har hunden 45 min. på sig att spåra upp klöven.

När vi har haft våra träffar så har Vi även tränat den grundläggande lydnaden och många har fått en bra lydnad på sina hundar så de snart kan ställa upp i lydnadsklass 1, vad det innebär kommer jag att förklara i ett senare inlägg.

Apportering är ett svårt kapitel, även där har de lyckats så bra att vi kommer att anordna ett test liknande SSRK:s workingtest på torsdag den 21 maj i "thornqvistskogen"

Hjärtligt välkomna är alla inbjudna och deras familjer

Tja...det kanske handlar om vilka val av Lydnad man gör och hur man hanterar & utför dem??

Många av våra hundar har, ett behov av att samarbeta med människan, kan även kallas för "will to please". Detta behov kan uppfyllas genom många olika sätt beroende på val och hantering.

Tollarna är kända för denna egenskapen och är väldigt lättlärda om man hanterar dem på ett smart sätt under de olika inlärnings stadier, så kan alltså lära en Tollare allt man vill. All dressyr och träning bygger på hundens personliga & naturliga förutsättningar. Det som är viktigt är att träningen ska vara lustbetonad & konsekvent för både hund och förare.

En viktig grund för all hundträning är att det måste finnas en bra relation mellan hund & förare. Relationen måste föraren börja bygga upp redan från valpstadiet där man arbetar mycket med att utveckla ett bra & fungerande sammarbete mellan hund & förare. Detta leder oftast till ett bra ledarskap, som är ytterliggare en viktig grundsten i All hundträning. Resultatet med all träning beror alltså mest på förarens fantasi, tålamod & ett bra ledarskap.

Det finns många olika genar inom hundsporten, en utav dem är Lydnad. Alla hundar som är över 10 månader och är vaccinerade har rätt att delta i lydnadsprov. Även de som inte är registrerade hos Svenska Kennelklubben (SKK). Dvs. även blandraser har rätt att deltaga, men de kan aldrig bli Lydnadsschampion för det krävs minst en 2:a i Öppenklass på utställning. 
 

I lydnadsprov tävlar man med hunden i fyra olika klasser där svårigheterna ökar successivt. Den lägsta klassen består  av grundläggande moment som att gå fot(linförighet), tandvisning, inkallning, ställande under gång, platsläggande under gång, apportering, hopp, och platsliggning i grupp. 

När man har klarat denna klassen går man upp ett steg, till lydn.klass II & sedan till lydn.klass III. Den sista & svåraste klassen heter Elitklass och där kan man bli lydnad champion genom att man får tre stycken 1:pris.

Ganska intressant när man läser om vad Lydnad betyder enl. Wikipedia-den fria encyklopedi. Lydnad betyder att följa en annan människas vilja. I vissa situationer är det allmänt accepterat att lydnad är önskvärt. Ex. en sjuksköterska bör alltid lyda en läkare och ett barn bör alltid lyda en förälder. Lydnaden upprätthåller även sociala och politiska system i vårt samhälle. 

Inom männiksovärlden är ordet Lydnad även ett dagligt begrepp men skillnaden kanske är att det är ibland brist på fantasi, tålamod & uppskattning i människovärlden?